Tidigt på morgonen fortsatte båten sin tur runt Isabela Island och när vi vaknade kunde vi blicka ut över Urbina bay där landmassan genomgick en hastig landhöjning 1954. Vi skyndade på med frukosten för att vara före grupper från andra båtar och kunde se många landleguaner som solade på stigarna. Det skulle också finnas tusentals landsköldpaddor i området men vi såg bara några stycken. En vände rumpan till oss och en kikade fram ur ett bo som den tagit från en leguan.

Snäckor och koraller blandade med lavastenar högt upp på land vittnade om landhöjning och vulkanutbrott.

Vandringen blev ganska kort på grund av att vegetationen hade blivit för tät över leden. Vi tvingades att vända tillbaka till stranden där vi gick i vattnet för att snorkla istället. Vågorna var höga och vattnet innehöll mycket sjögräs men Otto och Martin som höll ut längst fick iallafall se ett stort antal vattensköldpaddor och en haj.

Tillbaka på båten satte vi fart mot Tagus cove som låg vid sundet mellan öarna Isabela och Fernandina. På vägen fick vi sällskap av en fregattfågel som ville åka snålskjuts och medan vi vilade efter lunch passade några sjölejon på att leka och sola vid båten.

På eftermiddagen steg vi i land vid denna för oss nya del av Isabela och möttes som ofta av ett gäng livliga krabbor. Det fanns ”taggar” från piratskepp och valfartyg på bergsvägarna och vi var inte de första svenskarna som var här.

Promenadstigen som gick uppför en vulkan bestod av lagrad vulkanaska och kantades av en vacker vy över en sjö som bildats i en kollapsad krater. Det gröna vattnet har en hög halt av svavel och värms upp av den fortfarande aktiva vulkanen. Bara några meter djupt är det 40-50 grader varmt. Vår guide berättade att de försökt dyka och utforska sjön men då löstes våtdräkterna upp av det basiska vattnet.

Det var även varmt i solen denna eftermiddag och vi såg fram emot att byta vandring mot snorkling. Martin passade på att ta ett dopp från båten innan alla andra i gruppen var klara och tack vare det råkade vi som tittade på se en hammarhaj som simmade vid badbryggan i aktern.

Snorklingen på eftermiddagen var mycket mer behaglig än den tidigare trots det kalla vattnet men den fick ett abrupt slut. Plötsligt skrek guiden att vi skulle kasta oss upp i pangabåtarna för de hade sett något mer spännande längre ut på havet. Det visade sig vara en knölval med unge som hoppade i vattnet på sin färd norrut. Vi glömde våra kalla blöta våtdräkter för en lång stund och följde fascinerat dessa enorma varelser medan solen gick ner.

Personalen på båten förstod att vi skulle vara stelfrusna när vi så småningom kom tillbaka från vår valspotting och stod beredda med härlig varm choklad redan på däck.

När vi tinat upp var det som alltid kul att titta på dagens fångst i väntan på middagen!